Del 2 av min ätstörningshistoria
Schemana fortsatte ett tag. Men till slut fick jag gå hem från skolan hela tiden för jag var helt svimfärdig. Så jag förstod att jag inte kunde fortsätta med dom. Jag började äta rätt bra, men fortsatte träna. Typ som ortorexi, men inte riktigt. I alla fall så fortsatte jag så ett bra tag. Men på vintern så började allt om. Fast jag började sätta fingrarna i halsen, och spydde. Jag spydde upp frukosten, ibland lunchen men aldrig middagen, och så tränade jag. Jag sov 11 timmar varje natt, och 2 timmar på dagen, ungefär. När jag var vaken hade jag oftast huvudvärk, var trött, kunde inte koncentrera mig, hade kalla fingrar och tår, och frös. Glömde bort saker. Kompisar sa till mig att jag inte såg frisk ut. Jag mådde skit rent ut sagt. Men på insidan mådde jag bra. Jag nådde min målvikt, satte upp nya, jag var på väg att bli smal!
Fortsättningen kommer snart
Jag hamnade i det träsket för några år sedan. Har fortfarande lite tankar kvar och tycker fortfarande att det är jobbigt att äta bland människor o dylikt. Men jag spyr inte upp min mat längre! :) Det värsta jag varit med om! Inget man önskar sin värsta fiende! Tur att du får hjälp och jag hoppas att du blir bättre!
sv: Ja men precis :/ Klart det tar död på en snabbare..ussh..så hemskt !
Du är inte ensam , jag har själv haft ätstörningar sedan jag var sex år och det kommer tillbaka lite då och då.hade min senaste ätstörning förra sommaren då jag gick ner drygt 3-4 kg och åt bara en tesked yoghurt om dagen..Dock spydde jag inte upp maten som du verkar ha gjort men jag frös precis som du beskriver det och såg inte hälsosam ut heller.Jag läser gärna hela historien ( alltså del 1 och dom följade om det blir några mer inlägg ) Modigt att du skriver ut det på bloggen ! Hoppas att du mår mycket bättre nu !
kram
Sv: Åh, ska deffenetift köpa!! Vad händer med hyn sen?? =) Hur många ggr kan man använda samma?? =)
